Salsa på Rivieran

En vecka.. 

... första vårdagarna i Nice, Provence.

Den lyriska reseberättelsen håller jag för mig själv, det får bli en kort rapport från salsalivet vid Frankrikes södra kust.

Via websalsazur.com hittade vi redan första kvällen till Café Des Artes vid Musée d'Art Moderne..

En Drop In-lektion för 10 Euro, med social efteråt.

Under ledning av den lokale gurun, Hamidine Thiam..

 ..., en regional storhet.

Enligt honom själv lärde han ut en "mix" av kubansk och linjestil, eller "portoricane" som det kallas av gallerna. Visade sig vara linjestil On1, med lite kubanska pretzlar. Fullt hanterbart.

Det var viss skillnad på dansgolvet jämfört med Stockholm..

 ..., måste nog konstatera att fransmännen, i snitt, dansar "snyggare" än oss här uppe i norr. På ett svenskt dansgolv ser man rätt många som, nåja.., ser lite klumpiga och lunsiga ut trots att de varit igång ett tag. Där nere i Nice och Monaco såg till och med nybörjarna hyfsat bra ut.

Salsamännens demografiska profil verkade också lite annorlunda, i Stockholm är vi ju mest nördar - IT-folk och ingenjörer. Verkade inte vara riktigt så i Nice.

För att spekulera om orsakerna till denna stilskillnad, är det vanligare bland svenska män att "elegans" ses som lite fjolligt?

Den svenske salseron kanske är mer inriktad på komplicerade tekniska turer, man ska inte vara för mån om hur man ser ut?

Fransmännen sägs ju vara fåfänga, och bekymrar sig kanske mer om sådant - lutar nog åt att fransmännens linje i så fall är bättre. Det blir i alla fall mer välbalanserat, i Stockholm har vi män lite svårt att matcha alla dessa vackra och välvårdade kvinnor - ett mirakel att de står ut med oss.

Nåja, skillnaden var kanske inte så enormt stor, men visst fanns den där...

Hamidine var en väldigt bra lärare..

..., uppmärksam på om någon hade problem att uppfatta en sekvens, imponerande snabb att rycka in för precisa korrigeringar. En inte helt vanlig förmåga att uppfatta vad som var svårt och anpassa tempot därefter.

Visade sig att han också var organisatör av salsafestivalen i Monaco, mer om det senare.

 Kvällen efter testade vi ett annat ställe...

 ... fanns ett litet dansgolv, inte så mycket folk, ingen som dansade.

Egentligen var det mer någon sorts pub eller restaurang där de spelade salsamusik istället för det vanliga skvalet.

Bra, tycker jag. Ser inte varför det inte skulle kunna finnas lite mer "normala" ställen med musik och dansgolv också här i Stockholm.

Kändes självklart att slinka in, ta en drink och dansa lite i all enkelhet. Det behöver inte vara ett ställe för bara salsamänniskor.

Inte så illa salsaliv för en stad med drygt 300.000 invånare, om man var beredd att åka buss någon halvtimme till grannstäderna kunde man visst dansa salsa varje dag i veckan.

Till helgen var det salsafestival i Monaco, måste ju kollas in...

Monaco var ett rätt så dött ställe. Mysko.., massor av lyxbilar, inte många människor på gatorna. Miljardärsdagis. Fast man hörde svenska titt som tätt, vi ramlade på på Pernilla Wiberg. Man borde väl sagt hej, eller nåt...

Det blev en kväll bara..., inledd av sjukt mycket shower, en och en halv timme. Antagligen ville de ge icke-dansande VIP-gäster från lyxbåtarna valuta för pengarna.

Någon sorts Fund Raising till förmån för Alzheimer-drabbade.

Här har vi Maykel Fonts och mästarens lärling Davide Buffon, från Milano..

 ..., för att nu kommentera. Davide har växt till sig från att ha varit ett litet underbarn, börjar se ut som en man.., och verkar ha lite problem med kontrollen över den sprillans nya tonårskroppen. Normalt för åldern antar jag, han lär bli en mästare han också med tiden.

Sen var det Baila Society från New York, Daniel & Ahtoy..

 ..., som jag tidigare inte gillat något vidare . Men.., får konstatera att jag faktiskt tycker att Daniel ser stilfull ut, även om en del säkert skulle invända att han känns stel. Ahtoy är givetivs lysande.

Tropical Gem förvånade..

... efter att ha sett Fernando Sosa, hade jag väntat mig storverk, och så detta? Det var ju inte alls bra, hmm...

Duktiga dansare säkert, men dansar de inte över sin förmåga? Det ser stressat och närmast livsfarligt ut, man tycker mest de borde lugna ned sig lite.

Hann bara socialdansa en kort stund, tvungna att ta nattbussen hem mot Nice. Detta var ju trots allt ingen salsaresa.

Men så här såg socialdansgolvet ut ..

Avslutningsvis.., jag glädjer mig åt infallet att börja dansa salsa för några år sedan.

En kort turisttripp till en mindre stad nere på kontinenten får en extra dimension. Det spelar ingen roll att det inte var en dansresa, man har ändå ett enkelt sätt att roa sig, träffa nya människor och umgås.

Varje ny färdighet ger extra tydlig utdelning när man reser; man får glädje av det man kan om mat, om konst, arkitektur, historia, litteratur - eller som i detta fall dans..., salsa. Innebandy eller gym? Nja.., inte riktigt samma sak kanske?

Det är bara att konstatera att salsa är ett globalt fenomen, och att flyg är billigt nuförtiden.

Om du reser mycket, kolla in vilka kurser som är på gång!